Frilansaren har stort etiskt ansvar

I rollen som Allmänhetens Pressombudsman, PO, kommer jag sällan i direktkontakt med frilansare. Mitt arbete drivs gentemot utgivarna, inte de enskilda journalisterna. Samtidigt kan jag se en utveckling där de enskilda, frilansande journalisterna får ett allt större ansvar för de medieetiska frågorna.

Trenden går mot att de stora, fasta redaktionerna monteras ned och ersätts med lösa nätverk av journalister som arbetar för nedbantade tidningar eller rent av rena deskar. Beställare och leverantör. Köp och sälj.

Personligen välkomnar jag inte den här utvecklingen. Min uppfattning är att det kreativa samtalet på en redaktion, som arbetar med en gemensam vision, är ett pålitligt sätt att skapa journalistisk kvalitet. Det är förvisso inte det enda; såväl ensamvargar som frilansgrupper och produktionsbolag kan skapa lysande journalistik, som överglänser vad en trött och söndersparad redaktion kan åstadkomma.

Men oavsett vad jag tycker om utvecklingen är det uppenbart att produktionen av journalistik ser annorlunda ut i dag än för bara några år sedan. Och det finns inget som tyder på att den utvecklingen kommer att stanna upp. Mångfalden kommer att öka.

Ur ett etiskt perspektiv ställer detta högre krav på de journalister som ska sälja journalistik.

Det juridiska ansvaret för en publicering kommer även i framtiden att vila på den ansvarige utgivaren. I en sammanhållen redaktion är det ganska lätt för utgivaren att bilda sig en uppfattning om innehållet ligger inom anständighetens ramar. Fotografer och reportrar finns ju där.

Men det är inte bara avståndet det handlar om. Under mina 35 år som journalist har jag noterat en annan företeelse:

Det är inte ovanligt att en reporter i en fast redaktion lämnar ifrån sig ett manus där han eller hon gått mycket långt när det gäller information, till exempel namngivning eller detaljrikedom. Man överlämnar helt enkelt alla de uppgifter man fått fram till utgivaren. Sedan är det utgivarens roll att plocka bort det han eller hon inte anser är rimligt att ha i tidningen.

I relationen mellan en frilansande reporter och en utgivare är det ett förhållningssätt som kan medföra problem. Den utgivare som några gånger utsatts för kritik på grund av publiceringar, som innehållit etiskt tveksamma uppgifter, kan mycket väl komma att välja bort en sådan frilansare.

Naturligtvis bör en utgivare och en frilansare försöka ha samma nära relation i den här typen av frågor som om det vore inom redaktionens väggar. Men i praktiken är det svårt.

De flesta frilansare jag jobbat med är väl medvetna om det här problemet. Ändå tror jag att det kommer bli allt viktigare att frilansare själva utvecklar en etisk kompass i sitt arbete:

Hur ska jag uppträda? Vad kan jag tillåta mig i jakten på nyheter? Hur närgångna uppgifter kan jag ta med? När väger en enskild människas integritet tyngre än allmänhetens rätt att få veta? Är det här verkligen en offentlig person? Vad betyder allmänintresse?

Ett sätt att utvecklas i yrkesrollen.

(Krönika för sajten Frilanshandboken, publicerad den 5 augusti 2014)

Besöksadress Kungsgatan 62, Stockholm Postadress Box 223 10, 104 22 STOCKHOLM E-post Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Telefon 08-692 46 20 Telefontid Mån-torsd kl 09.00-17.00. Fredag kl 09.00-15.00. Lunchstängt 12.00-13.00. Dag före röd dag kl 09.00-12.00.


Ansvarig utgivare Ola Sigvardsson